This is who I am

Då var men helt färdigt gjord, ska strax dra iväg och handla lite åt mamma.
Inget jag egentligen vill göra, eftersom de är kallt så vill ja helst bara stanna inne.
Fan jag borde göra som djuren gå och lägga mig när vintern kommer. Usch trivs verkligen inte med den!!
Vill vill vill ha ha ha sommar nu nu nu!

Men det kan man ju bara drömma om men jag kan väl åtminstonde få lite värme och snön kan väl bara försvinna så är jag nårgorlunda nöjd!

Jag satt och läste nått på text tv här om dagen som handlade om mobbing.
Det var ett gäng som hade bundit fast killen och toterat han på olika vis.
Asså hur sjuka har vi barn/ungdomar/vuxna blivit på en skala ?
Kan fan inte fatta hur man kan med och göra en sådan sak, har ni inget medkänsla överhuvudtaget??
idioter kallar ja er som gör såhär mot andra! Fy fan!






Jag menar jag blev mobbad tidigt var ungefär 10 när de verkligen blev stämplat som mobbing.
Några år innan blev ja la mest små retad. Men sedan bytte man skola och började en ny och trodde man kanske hade en ny chans och bättre människor runt än. Men vad fel jag verkligen hade.
10 år och var en liten flicka med dåligsjälvförende som kom in i en stor klass.
Allt skrämde mig så vågade inte ta för mig ett dug.
Jag minns allt så väl i början, alla tjejer var jätte snälla mot mig den knappt första veckan.
Aalla flickorna ville testa och vara med mig medan killarna bara tittade lite på mig.
Men efter den första veckan försvann de eller om de var längre än så.. men jag var inte intressant längre.
Jag stod plötsligt ensam.
Men sen var de en del av tjejerna som drog med mig in i deras gäng. Och jag litade på dem till hundra procent berätta halft om min bakgrund vilket jag ångrar stort idag.
Men jag trodde dock dem skulle förstå mig.. inte kort därefter började killarna sätta fart mot mig och de var dags att testa den nya tjejen var hon går för..

Mer berättar inte jag just nu, hinner inte och jag vill ha lite respons på om ni tycker ja ska fortsätta berätta.
Vi hörs sen, puss på er